tisdag 28 juli 2009

DET FULLBORDADE SAMLAGET


jag har fått den. kuken. och jag trodde att det skulle bli så mycket mer fantastiskt än vad det faktiskt blev. efter ett drygt halvår utan kändes sexet som nåt ouppnåeligt och för varje dag som gick kändes det som att det blev mer och mer otillgängligt. men nu fick jag alltså till det med en ung, snäll och deprimerad man. och random sex är ju faktiskt inte alltid så jäkla kul som man inbillar sig i sin ensamma frustrerade kåthet.

jag hade helt glömt hur tröttsamt sex som inte är älskog kan bli. hur tråkigt det blir när man själv har kommit och människan bredvid/ovanpå/under en är en bit ifrån sin orgasm. jag förlorar ganska snabbt lusten efter att jag kommit och resten av akten känns lite som en väntan på att han ska komma. man vill säga till honom att det är okej för honom att komma nu, men gör det inte av rädsla för att det ska bli ännu svårare för honom. man ger vika för hundjucket i hopp om att det ska gå fortare. man är snäll och tar emot men ibland kommer det helt enkelt inte, det kanske är jag som är kass på att knulla, det kanske är de antidepressiva medicinerna som spökar. och av nån anledning så har man ju fostrats att tro att samlaget inte är fullbordat förrän mannen har sprutat, så hela grejen känns ju lite misslyckad även fast jag själv haft det gött.

måndag 6 juli 2009

I MINA ÖGON KAN DU VARA VILKEN USEL VÅLDTÄKTSMAN SOM HELST


min sexlösa tillvaro leder allt som oftast till att jag går hem ensam från krogen. när jag går hem ensam försöker jag se så avslappnad och oberörd ut som möjligt. jag ser alla de där småläbbiga killarna och männen på vagnen självsäkert i ögonen. jag har rätt att promenera hem, tänker jag, oavsett tid på dygnet. hitills har det aldrig varit några problem, med undantag för de där berusade unga männen som på olika sätt och med varierande intentioner försöker närma sig en på vägen hem.

det känns som att många killar och män har svårt att förstå att de lätt kan misstas för vilken förövare som helst. de har så svårt att identifiera sig med de ansiktslösa våldtäktsmännen att det aldrig går upp för dem att jag som ung tjej kan tycka att det är smått obehagligt att snacka med en främmande karl på vägen hem. min väninna blev förföljd av en man i en bil som körde långsamt bakom henne sent en natt. efter ett tag framkom det att det bara var hennes översociala granne på väg hem som ville byta några ord. fram tills dess att det uppdagades var hon livrädd och trodde att hon blev förföljd av någon som ville henne illa. den trevlige grannen hade väl ingen tanke på vad hans krypkörning väckte för reaktioner hos min väninna. en gång när min vagn lade av och jag blev tvungen att gå sista vägen hem runt tresnåret började en ung kille snacka med mig. jag kände att det inte riktigt var läge att småprata och avstyrde vårt lilla ordbyte så snabbt jag kunde och jag tänker att detta även i fortsättningen kommer vara mitt sätt att hantera främmande killar och män när jag går ensam efter mörkrets inbrott.

så kom ihåg detta, du trevlige, översociala, berusade man; i mina ögon kan du vara vilken usel våldtäktsman som helst.